Samarbetet med Sverige ersätter inte Nordefco

De nordiska länderna har under de senaste åren utvecklat försvarssamarbetet i stormsteg bilateralt och trilateralt. Det gemensamma försvarssamarbetet Nordefco har inte dykt upp i rubrikerna på samma sätt som tidigare. Enligt Sveriges försvarschef är Nordefco dock fortfarande en viktig grund för samarbetet på politisk nivå. Det har gjort det möjligt för Finland och Sverige att till exempel utveckla sitt samarbete djupare än den samnordiska nivån.

Micael Bydén, överbefälhavare för Försvarsmakten (Sverige använder ordet överbefälhavare), betonar i en intervju med Ruotuväki att Nordefco är en viktig grund för en djupare utveckling av samarbetet.

- Nordefco är en plattform och en mekanism på politisk nivå. Om två eller tre länder vill föra samarbetet vidare i en region är det inte bort från Nordefco, säger general Bydén.

Finlands, Sveriges och Norges försvarsministrar undertecknade i september en avsiktsförklaring som fastställer en målnivå för samarbetet mellan de tre länderna. Syftet är att diskutera gränssnitten och eventuell samordning av den operativa planeringen.

- Det faktum att de tre länderna i regionen beslutade att tillsammans ta itu med säkerhets- och försvarsfrågorna är bara naturligt. Vi är tre självständiga länder, var och en med relativt starka försvarsmakter, men om vi delar ansvar och sluter oss samman kommer vi att vara riktigt starka, påpekar Bydén.

Sverige har intagit en konstruktiv hållning till försvarssamarbetet och lovat att stödja Europeiska unionens medlemsstater, trots att landet inte är medlem i Nato.

– Utgångspunkten för svensk säkerhetspolitik är att vi bygger trygghet tillsammans med andra. Vi kommer inte ensamt att kunna uppnå det vi kan åstadkomma tillsammans, säger general Bydén.

Gemensam gränskontroll möjlig 

Samarbetet mellan Sverige och Finland bygger på Nordefco, men går betydligt djupare än den samnordiska nivån. 

Den nya lag om militärt bistånd och mottagande som antogs i Sverige för en månad sedan kommer att göra det möjligt för den svenska regeringen att utan ett separat beslut av riksdagen besluta om militärt bistånd till Finland eller om att få bistånd från Finland.

Försvarssamarbetets grunder mellan Finland och Sverige ligger redan nära en försvarsallians. Men det är det ändå inte.

- En försvarsallians är ingen nyckelfråga, utan hur långt vi kan ta samarbetet. Inte bara när det gäller övningar utan även när det gäller det operativa samarbetet, förklarar Bydén.

Syftet med den nya lagen är att påskynda det operativa samarbetet i krissituationer. Den ger regeringen som rätten att ge stöd till Finland för gränskränkningar eller annan liknande aggression, till exempel, men inte i ett krigsläge. I ett krigsläge krävs det ett riksdagsbeslut.

- Ibland står vi inför utmaningar på juridisk nivå. Sveriges nya lag är ett steg mot att skapa snabbare politiska beslutsprocesser, ser Bydén.

- Att utveckla det militära samarbetet är en uppgift för mig och (Kommendören för den finska försvarsmakten) Timo Kivinen, steg för steg. Därför måste identifiera möjligheter till samarbete, förklarar Micael Bydén. 

Det behövs också övningar för att få allt att fungera i en krissituation. Nästa steg kan bli en överenskommelse (eng. arrangement) mellan Finland och Sverige hur länderna kan stödja stöder varandras styrkor på eget territorium. 

- Vi behöver en sån överenskommelse. Det krävs förberedelser för att kunna ge och ta emot hjälp. Vi måste även öva på det så att vi kan verka tillsammans, säger Bydén.
För några år sedan inleddes ett nära militärt samarbete mellan Finland och Sverige på politisk nivå.

– Sedan dess har vi börjat träffas på alla nivåer och fått lära känna varandra och varandras vanor. Det handlar om tillit. Allt jag ser här är positiva saker: vi gillar att arbeta med varandra, det finns så många gemensamma intressen och liknande arbetsmönster. Detta är det mest omfattande samarbete som Försvarsmakten gör, konstaterar Bydén entusiastiskt.

Republikens president Sauli Niinistö överlämnade Storkorset av Finlands Lejon till kommendören för Sveriges försvarsmakt, general Micael Bydén. (Bild: Antti Nikkanen)

Värnpliktigas antal växer

Sverige har investerat kraftigt i sitt försvar sedan försvarsrapporten publicerades för fem år sedan. Försvarsbudgeten har till exempel ungefär fördubblats på fem år. Kan alla pengar användas?

- Att spendera pengar är en positiv utmaning, men de kommer säkert att kunna användas, svarar Bydén utan att tveka.

Militärtjänsten återinfördes 2017. Enligt befälhavaren är militärtjänst inte bara en rekryteringsplattform för försvarsmaktens personal.

-Syftet är att placera värnpliktiga i krigstida sammansättning. Men samtidigt är det naturligtvis också vår möjlighet att rekrytera personal.

För närvarande väntas de omkring 4 000 värnpliktiga i tjänst till antalet fördubblas under de kommande fem åren.

- Jag tror att det inte utvecklingen slutar där, sannolikt kommer antalet att öka ytterligare, säger Bydén.

I den förra försvarsrapporten blev det nationella försvaret försvarsmaktens viktigaste uppgift, snarare än internationellt deltagande. Trots det satsar Sverige fortfarande på militär krishantering. 

- Vi kommer inte att minska det internationella engagemanget, försäkrar general Bydén.
En ny rapport väntas publiceras i december. Åtminstone begreppet totalförsvar är under uppbyggnad, vilket skulle kombinera militärt och civilt försvar.